Lappar och lagar 3 plagg och vad jag lärde mig

Lappar och lagar 3 plagg och vad jag lärde mig

Jag har tidigare varit lite rädd för att laga plagg. Främst tänkt att det svårt att få det snyggt, men det har också känts mindre kul att laga plagg som är sönder än att sy nya fina kläder att bära. Men, nu med allt vad som gäller inflation, räntor och el har ökat så mycket i pris i kombination med en föräldraledighet så kändes det viktigare att lära sig att ta hand om de kläder som man har. Dessutom gynnas ju även miljön av att vi lär oss laga det som har gått sönder än att köpa nytt. Så nu har jag bestämt mig för att försöka lära mig om olika lagningstekniker. 

Det här inlägget blir därför lite annorlunda än tidigare tutorials. Jag har valt ut tre olika plagg ur min familjs garderober som är trasiga på olika sätt och jag ska därefter försöka laga dem efter bästa förmåga. Jag kommer även skriva vad jag lärde mig från varje projekt och hur jag skulle kunna förbättra resultatet tills nästa gång - så att ni som vill slipper göra om mina misstag.

För mig har lagning innan mest varit ett sätt att fixa det som är sönder. Jag hade en bild av att när man lagar plagg så kan man göra på två sätt; köpa lagningslappar och stryka fast eller försöka laga plagget så det inte syns att det har varit trasigt. Nu när jag har läst på om detta har jag insett hur otroligt många lagningstekniker det finns men det är såklart fortfarande de två kategorierna som man fördelar in dem i; nämligen dekorativa lagningar samt mindre synliga lagningar. Så med det här inlägget har jag alltså bara skrapat på ytan med de lagningstekniker som finns därute. De plagg jag kommer hugga tag i under detta blogginlägg är en t-shirt som är sydd i något extremt tunt tyg och faktiskt en urusel kvalité om jag får säga det själv. En av mina absoluta favorittröjor som har gått hål i på armbågen samt ett par jeans som mannen har slitit ut i skrevet.

Mannens t-shirt med tvätthål

Dessa hål var de som hade uppstått på t-shirten i tvätten. T-shirtens material är ganska tunt och det var en av de aspekter som gör varför den har använts trots de hål som faktiskt uppstod redan i den första tvätten. Denna typ av hål är ett av de vanligaste hålen som vi upptäcker bland våra kläder. De två största hålen har ökat i storlek markant mot vad de var från början och de är över 1 cm breda. 

Jag började med att välja ut en lämplig tråd. I det här fallet hade jag ingen rosa tråd hemma så jag gick på en sandfärgad tråd tillslut. Inte helt optimalt men det fick duga. Jag trädde nålen och vrängde plagget så att avigsidan var utåt.

Jag valde att börja med de största hålen. När jag hade läst om den här tekniken så förstod jag att man generellt brukar laga enligt trådriktningen men eftersom hålen var avlånga åt andra hållet så tänkte jag att det borde bli mindre synligt att laga åt andra hållet ändå, så jag körde på det. Jag hade läst innan att man skulle börja med att laga utanför hålet, men jag upptäckte rätt snabbt att just den här tunna t-shirten behövde väldigt god marginal för att tyget inte skulle repa upp sig ännu mer. Jag började med att fästa tråden genom att sy ett par tre gånger på stället innan jag började laga hålet.

Jag började med att sy från ena sidan av hålet till den andra, försökte vika upp kanterna för att hålet inte skulle synas så mycket på rätsidan senare. Jag märkte rätt snabbt att de första stygnen syntes mer på rätsidan så jag vek igen hålet rätt snabbt därefter så blev det mindre synligt. Jag fortsatte att sy så tills hela hålet var igensytt.

Jag fäste sedan tråden återigen genom att sy ett par tre gånger på samma stället och sedan avslutade jag med att dra igenom nålen under några av stygnen innan jag klippte av tråden.

De övriga hålen lagade jag i motsatt riktning, alltså enligt trådriktningen. Annars applicerade jag exakt samma teknik, vek ihop hålet och sydde igen det från ena sidan till den andra.

När alla hålen var sydda så pressade jag lagningarna med hjälp av ångstrykjärn och sedan avslutade jag med en presskloss för att få både hållbarare stygn men även för att hålen skulle bli mindre synliga.

När t-shirtens lagade hål var färdigpressade såg det alltså ut så här, vilket jag upplevde gjorde en stor skillnad.

Tröjan med hål på armbågen

Nästa plagg som ska lagas är min favorittröja. Det är en oversized modell och tröjan införskaffade jag i slutet av tonåren, så för lite drygt 10 år sedan. Den här tröjan är så älskad och välanvänd att tyget på ena armbågen har nötts ned så att ett rejält hål har uppstått. Och eftersom det här hålet är så stort och ändå väl placerad på armbågen så valde jag att göra en synlig lagning, tänk dig en armbågsförstärkning. 

Jag började med att rota i stuvlådan efter ett tyg som kunde användas till min armbågsförstärkning. Då jag visste att det inte fanns något tyg i närliggande färg som resten av tröjan så letade jag efter svarta stuvbitar som blev en kontrast mot tröjan. Valet föll därför på en bit jerseytyg som jag hade liggandes.

Nu när tyget var valt så klippte jag hålet rent från tyg som höll på att trasa sönder så att hålet blev så jämnt som möjligt. 

Sedan gick jag över på det moment som kändes svårast hittills, nämligen att rita ut en lapp i papper i lämplig storlek och form för en armbågsförstärkning. Jag har inga liknande detaljer på andra tröjor här hemma så jag kunde inte direkt utgå ifrån något innan heller. Därför testade jag sedan att nåla pappret på plats och prova det på tröjan innan jag gick vidare. I det här fallet upplevde jag att den var i det minsta laget men jag kom fram till att jag ändå kunde använda mönsterdelen men att lägga till extra stor sömsmån så jag valde att gå vidare.

Då jag upplevde att lappen var i de minsta storleken så klippte jag med en sömsmån på ca 2 cm runt om hela pappret. Jag hade tänkt att 1 cm sömsmån är lagom sedan till själva armbågsförstärkningen. Då jag ville att armbågsförstärkningen skulle uppfattas mer som en dekorativ detalj och mindre som en lagning så valde jag därför att klippa ut två stycken även om det bara är en armbåge som hittills gått sönder.

Jag klippte sedan ut även vliselin med 1 cm extra runt själva mönstret som jag sedan strök på avigsidan av mina blivande armbågsförstärkningar. Själva vliselinets storlek är den storlek som jag tänkte ha på själva förstärkningen sedan.

Sedan blev det lite klurigt. Jag testade först att limma in kanterna på sömsmånen för att det skulle hålla sig på plats men då lappen är rund så blev själva armbågsförstärkningen väldigt kantig så då ändrade jag strategi. Jag satsade därför på att sy en rynktråd för hand runt hela förstärkningen istället. Rynktråden sydde jag bara genom att sy upp, ned, upp, ned med långa stygn. 

Sedan avslutade jag med att pressa allt en extra gång med strykjärn för att sömsmånen skulle hållas på plats.

Sedan återigen till ett moment som skrämde mig en smula. Placeringen av armbågsförstärkningen. Jag började med att nåla den på plats med två nålar, provade återigen tröjan så att placeringen både skymde hålet med marginal men även att förstärkningen faktiskt hamnade på armbågen. När jag var nöjd med placeringen så limmade jag lappen på plats med hjälp av en limpenna. Sedan nålade jag också runt hela lappen då jag ändå var rädd att den skulle glida runt för mycket.

För att placeringen på den andra armbågen skulle bli så lik den första som möjligt så måttade jag från tröjans mudd till kanten av armbågsförstärkningen men även från ärmsömmen till armbågsförstärkningen. Därefter limmade jag och nålade den på plats.

 Jag högerställde sedan nålen så långt ut som det gick på min symaskin. Sedan sydde jag med raksöm längs kanten runt hela förstärkningslappen. Det var ganska knöligt och jag var lite rädd för att råka sy i ärmen men det gick faktiskt utan missöden.

När båda armbågsförstärkningarna var sydda så tänkte jag att det är nog ändå bra att förstärka själva hålet med så att det inte blir större. Därför sydde jag för hand på avigsidan. Jag var noga med att bara sy i vliselinet så att själva stygnen inte syntes på utsidan av förstärkningen sedan.

När hela hålet var förstärkt så var jag nöjd med lagningen.

Spruckna jeans

Sist ut var ett par jeans som min man verkligen har älskat. Han har väldigt svårt att hitta jeans som passar bra på hans kropp så när han väl hittar ett par så köper han oftast mer än ett och använder dem i princip tills de har gått sönder. Men eftersom det ändå i det här fallet var ett ganska litet hål för att vara spruckna jeans så valde jag att ge det ett försök att laga dem.

Jag började med att försöka hitta en jeanslapp i stuvlådan som var i någorlunda rätt färg. Färgen på lappen var i en liten annan nyans men eftersom det ändå var mörkblå precis som jeansen så tänkte jag att det är tillräckligt nära för att duga.

Sedan var utmaningen att hitta rätt färg på tråd. Jag ville faktiskt inte släpa med mig ett par stora jeans till tygaffären för att välja rätt nyans på tråden men så hittade jag ett tips om att det är i princip tre nyanser man alltid bör ha hemma då de flesta jeans passar någon av dessa; Güttermann 64, 112 & 537. Då jag visste att dessa byxor var relativt ljusa så satsade jag på att köpa hem de två ljusare trådarna. 537 är nämligen väldigt mörk.

Jag läste flera inlägg om vilken tråd som är att föredra, är det en något för ljus tråd? Något för mörk tråd? Alla källor sa olika. Någon sa att man i regel alltid ska välja något mörkare tråd en annan sa att man ska välja en ljusare då det ofta är något ljusare där byxan är nött. I det här fallet tyckte jag dock att det inte var särskilt ljust just där det var nött och 112 var extremt nära jeansen rätta färg så valde jag att gå på den mörkare av dessa två tillslut.

Jag öppnade upp byxorna på avigsidan. Klippte ned storleken på lagningslappen något så att den inte är alldeles för stor mot hålet. Sedan sydde jag med tät sicksack runt tyglappen för att den inte ska repas upp.

Jag limmade hela lappen med limpennan och...

...fäste sedan lappen på insidan av byxorna över hålet. När jag sedan vände på byxorna med rätsidan ut över hålet såg det ut så här. Kändes som en bra början helt enkelt.

Sedan sydde jag fast lagningslappen med tät sicksack runt hela hålet. När jag hade gjort det så bytte jag söm till gles sicksack och sydde i olika riktningar över hålen så att hålet blev igensytt överallt. Därefter bytte jag till raksöm och sydde även där i olika riktningar för att lagningen skulle synas mindre. Det här var ganska tidskrävande och det gick åt en hel del tråd.

När jag hade sytt dessa moment så blev det färdiga resultatet följande.


Så vad lärde jag mig och vad kan jag göra bättre

Generellt sett så är det nog mycket kunskap som tidigare generationer har haft om att laga kläder som har gått förlorad. Kanske har vi haft det för bra för länge så att det inte har blivit en kunskap som är värd tiden det tar. De lärdomar jag tog med mig utifrån det små lagningar som jag gjorde är följande.

  • Det tar tid att laga, speciellt om du ska få det någorlunda snyggt. Laga därför inte plagg när du är på språng och är stressad.
  • Låt inte hålen bli för stora innan du lagar dem. Blir hålen stora så är det också svårare att laga så att det blir snyggt. Ju mindre hål desto mindre synligt kan du göra lagningen.
  • Generellt sett så blev hålen som jag lagade enligt trådriktningen snyggare än dem jag lagade i motsatt riktning. Däremot vet jag inte om de stora hålen hade blivit bättre att laga enligt trådriktningen eftersom de var så avlånga. Kanske eventuellt en lagningslapp bakom hade varit lämpligare.
  • Att pressa hålen med ånga och presskloss gjorde lagningarna mycket mindre synliga så det var väl värt att ta den extra tid det tog för att göra det.
  • Vid lagning av jeans så är det viktigt att använda en nål avsett för det materialet.
  • Det var betydligt enklare att laga jeansen än vad jag trodde att det skulle vara, även om det tar otroligt mycket tid och tråd.
  • När jag sydde fast laglappen på jeansen hade jag läst att man skulle använda en tät sicksack men jag kunde nog ha använt en lite mindre tät sicksack än vad jag gjorde, då att lagingen blivit ännu mindre synlig.
  • När jag sydde med raksöm så sydde jag initialt i samma riktning som hålet, jag borde börjat med att sy raksöm åt ett annat håll och avslutat med den riktningen som övriga jeansens struktur var för då hade nog lagningen blivit ytterligare lite mindre synlig.
  • Limpennan var inte helt optimal för att limma fast laglappar/förstärkningar. Jag har läst att det finns vanliga limstift som är vattenlösliga så nästa gång ska jag införskaffa ett sånt för att limma laglapparna istället.
  • Övning ger färdighet. Ge inte upp om det inte blev helt perfekt första gången. Nästa gång blir det förmodligen ännu bättre.